Sökresultat:
13 Uppsatser om Trćdlös datorkommunikation - Sida 1 av 1
Datorkommunikation mellan lÀrare och förÀldrar
Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.
Datorkommunikation mellan hem och skola
Datorkommunikation Àr nÄgot som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhÀlle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstÀrka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervÀgande delen av förÀldrarna ser positivt pÄ denna form av kommunikation, dÄ som ett komplement till dagens traditionella kontaktsÀtt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat förÀldraengagemang.
Mobil datoranvÀndning
Mobil datoranvÀndning Àr ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sÄdan har funnits under en lÀngre tid. I vÄrt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvÀndning och visar vad detta kan innebÀra. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvÀndning kring den teknik som anvÀnds och vilken utveckling som sker inom detta omrÄde. En viktig aspekt som man inte fÄr glömma bort Àr vilken nytta organisationer kan ha av att anvÀnda denna teknik. Vi vill med vÄrt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen för fÀltarbetande personal.
Webbaserad lösning för hantering av BibTeX-databaser
Som avslutande del i högskoleingenjörsutbildningar ingÄr ofta ett examensarbete. Denna rapport behandlar ett examensarbete som utförts för avdelningen för datorkommunikation och datalogi vid LuleÄ Tekniska Universitet. Avdelningen för datorkommunikation och datalogi har sedan tidigare anvÀnt sig av ett webbaserat system för hantering av BibTeX-databaser. Systemet var skrivet i Perl och bestod av tre skript och ett BibTeX-bibliotek. Med senare versioner av Perl och anvÀndandet av BibTeX-biblioteket uppstod vissa problem, den nya versionen av Perl var inte lÀngre kompatibelt med BibTeX- biblioteket.
UtvÀrdering av IPSec och SSL
Detta examensarbete handlar om sÀkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man mÄste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer pÄ intet sÀtt Àr sÀker mot avlyssning eller förÀndring. För att eliminera dessa hot kan man anvÀnda sig av olika sÀkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete Àr IPSec och SSL. IPSec Àr en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan tvÄ datorer mot flera olika hot.
XML-mottagning av trafikinformation
Trafiq anvĂ€nds av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen Ă€r först och frĂ€mst att förĂ€dla och förmedla information. En viktig del i denna tjĂ€nst Ă€r kopplingen mot VĂ€gverkets (VV) tjĂ€nst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Ăverföringen av information frĂ„n VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahĂ„ller numera en tjĂ€nst dĂ€r data skickas pĂ„ XML-format med http.
Vart Àr dagens förÀldrakontakt pÄ vÀg? : E-post, en möjlighet och svÄrighet i kontakten
LÀrare och förÀldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgÄng. DÀrmed Àr det viktigt att parterna upprÀtthÄller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former sÄsom förÀldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner Àven att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. AnvÀndningen av e-post Àr vanligast förekommande inom grundskolans senare Är.
Instant Messaging - Ur ett Media Richness Theory perspektiv
Under tidigt 80-tal vÀxte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad pÄ den tidens kommunikationsmönster. Idag nÀstan 20 Är senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förÀndringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar pÄ ny teknik med hÀnsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat anvÀndnings- och pÄverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill sÀga bÄde kvalitativt och kvantitativt.
Distansstudier - lÀroprocess via text
Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.
Datorstöd vid distansundervisning: pÄ vilket sÀtt förÀndrar kursplattformar lÀrarens undervisningssituation?
Dagens teknik har möjliggjort att information kan bli tillgÀnglig oberoende av tid och plats, detta har inneburit att möjligheter till undervisning pÄ distans har ökat. Staten har gett bidrag till högskolor och universitet för att locka dem att satsa pÄ IT-baserade distansundervisningar. Vid flera av de skolor som idag bedriver distansundervisning sker distansundervisningen helt via datorkommunikation. De datorprogram eller verktyg som Àr avsedda för dessa ÀndamÄl kallas ofta för kursplattformar. I denna uppsats ska vi undersöka hur kursplattformar förÀndrar lÀrarens undervisningssituation vid distansundervisning, varför dessa förÀndringar uppstÄr och pÄ vilket sÀtt.
Vad har grundlÀggande datorkunskap och kÀrnÀmnen för inflytande pÄ varandra? : NÄgot om datorkunnandet i gymnasieskolan
Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ĂmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.
Problem med trÄdlösa nÀtverk
MÄlet med detta arbete har varit att besvara frÄgan; ?Varför uppstÄr det sÄ mycket problem med trÄdlösa nÀtverk??. Detta har gjorts genom att studera relevant litteratur för att sedan kunna utföra tvÄ egna studier: en enkÀtundersökning och tre experiment. Teorin har framförallt hÀmtats ur kurser och material frÄn Cisco. Undersökningen har hjÀlpt till att faststÀlla den generella datoranvÀndarens kunskaper om trÄdlösa nÀtverk.
Massövervakningens pÄverkan pÄ intresset för öppen kÀllkod
Under 2013 skedde det hittills största lÀckaget av hemliga dokument. Dessa avslöjanden detaljerar den hemliga övervakning som genomförs av bl.a. amerikanska underrÀttelsetjÀnsten NSA (National Security Agency). Offentliggörandet att stora IT-företag Àr delaktiga i denna övervakningen via samarbete med NSA har Àven framkommit. FöresprÄkare av sÀrskilt öppen kÀllkod ser massövervakningen som en inkrÀktan pÄ den enskildes integritet.